Din korg innehåller rabatt. Om du ändrar i korgen kommer din rabatt att försvinna.

Publicerat den 05-11-2019 av

Återvinning av ferritiskt rostfritt stål är en utmaning

Variationer i nickelpriser har gjort det ferritiska rostfria stålet, vars legering inte innehåller nickel, allt mer populärt. Men till skillnad från rostfritt stål av austenitiska kvaliteter, återvinns inte de ferritiska i lika stor utsträckning. Förhoppningsvis kan de ökande volymerna leda till nya metoder som gör återvinningen effektivare.

Stor del av rostfritt stål återvinns idag

Fram till slutet av 1900-talet ledde utvecklingen mot allt fler massproducerade varor till ett konsumtionssamhälle som byggde på en allmän attityd av slit och släng. Idag har tiderna förändrats och fokus ligger nu i stor utsträckning på att vårda, reparera och återvinna. Det har gynnat rostfritt stål som både har en lång livslängd och är 100 procent återvinningsbart. Andra faktorer som bidragit till det ökade intresset för rostfritt stål är att det införts ett utökat producentansvar (EPR) för hela produktlivscykeln och ett allt större behov av att minska användningen av råmaterial och energi. Rostfritt stål innehåller dessutom värdefulla råmaterial som krom och nickel, vilket gör det intressant för skrotindustrin.
Eftersom de legerade metallerna har ett högre skrotvärde, har det blivit allt viktigare att kunna sortera och skilja på legerade och olegerade metaller.

Tre kategorier av skrot

När det gäller rostfritt skrot delas det primärt in i tre olika kategorier, ”återställt”, ”nytt” och ”gammalt”.
Det återställda skrotet uppstår under produktionen av coils och plåtar i stålverket och återvinns direkt. Det nya skrotet är det som uppstår i verkstaden under applikationens tillverkningsprocess och det går tillbaka till stålverket för återvinning inom tre till fem månader. Det gamla, eller insamlade, skrotet är material som återvunnits ur applikationer som nått slutet av sin livslängd. Detta insamlade skrot kommer från mindre och medelstora företag som arbetar med att återvinna avfall och utvinna material som plast, gummi och metall från olika källor.
Skrot kan återvinnas efter allt från ett par år, till exempel elektronik, till över hundra år om det är stål som använts i byggnader. Den genomsnittliga livslängden för stål uppskattas till 50 år för byggnader, 14 år för fordon, 30 år för andra transportslag, som tåg, fartyg och flygplan, 25 år för industriella maskiner och 15 år för hushållsapparater och metallprodukter.

Ferritiskt rostfritt stål allt mer populärt

När det gäller återvinning skiljer man i huvudsak på två varianter av rostfritt stål: austenitiskt stål med en legering av krom och nickel, som i sin tur delas upp i olika delar beroende på vilka andra legeringsmetaller de innehåller, och ferritiskt stål som enbart har en kromlegering.
Ferriterna har sämre skydd mot korrosion men intresset för ferriter brukar öka även bland tillverkare som inte brukar använda ferriter när legeringstillägget rusar i höjden. Där det redan används i stor skala är bland annat för köksredskap, storköksutrustning, kolgrillar, möbler, ventilationsrör och vattenbehållare.
Många stora tillverkare skickar redan idag regelbundet ferritiskt stålavfall till smältverken, men när materialet blir mer populärt bland mindre och medelstora tillverkare har den totala andelen ferritiskt stålavfall som avskiljs minskat. Efterhand som fler tillämpningar ser dagens ljus och användningen av ferritiskt rostfritt stål ökar, blir det mer nödvändigt – och möjligt – att utöka återvinningen av dessa kvaliteter.

Problem att återvinna ferritiskt rostfritt stål

När man idag betraktar materialflödet för rostfria produkter syns det tydligt att återvinningen av rostfritt stålavfall, både före och efter konsumtion, är omfattande.
Till skillnad från många andra tillverkningsmaterial kan rostfritt stål smältas på nytt om och om igen under hela sin livscykel utan någon som helst kvalitetsförsämring.
För austenitiska kvaliteter, med sitt värdefulla nickelinnehåll, är återvinningskedjan sedan länge på plats. Detta gäller dock inte ferritiska rostfria stål i samma utsträckning. På skrotupplaget brukar magnetiskt skrot som kolstål och icke-magnetiskt skrot, till exempel austenitiskt rostfritt stål av olika kvaliteter, skiljas åt med hjälp av en magnet. Det leder till att det magnetiska ferritiska rostfria stålskrotet oundvikligen blandas med kolstålsskrotet. Undantaget är det ferritiska stål som återvinns från större apparater, till exempel trumman från en tvättmaskin, eftersom den är lätt att separera.
Förekomsten av ferritiskt rostfritt stål i skrotet leder till att kolstålet förorenas när det smälts ner på nytt längre fram i återvinningsprocessen.
Att återvinna mer ferritiskt rostfritt stål skulle alltså ge många fördelar, till exempel minska kostnaderna för tillverkningen av rostfritt stål, öka återvinningen av krom och minska miljöpåverkan.
Det pågår forskning för att hitta teknologier som kan skilja ut det ferritiska rostfria stålet från andra magnetiska metaller. Om man lyckas hitta en fungerande kostnadseffektiv metod skulle det ferritiska stålskrotet få ett högre värde och motivera skrotindustrin att skapa en marknad även för det. Med tanke på att efterfrågan på ferritiskt rostfritt stål ständigt ökar är denna utveckling sannolikt på väg.


Vi hjälper dig att hitta rätt rostfritt stål ur både miljö- och tillverkningsmässiga aspekter. Kontakta våra kunniga säljare så leder de dig rätt.

Vill du veta mer om hur rostfritt stål tillverkas kan du läsa ett intressant blogginlägg om det här.

 

Vill du läsa mer på ämnet och komma till den ursprungliga artikeln ska du gå hit.

Publicerat i Allmänt om rostfritt

{{article.title}}

KOMMENTERA

E-postadressen kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är märkta med *

För att din fråga ska kunna skickas in, måste du skriva in följande textkombination i fätet nedan:






Till toppen